Ibland undrar jag.
Jag märker att jag gör eller säger någonting fel. Att jag reagerar på ett icke önskvärt sätt.
Jag blir ledsen och önskar att jag kunde stänga av mina känslor och bara hålla käften.
Men det är svårt när jag är trött och less på så mycket.
Från ett håll har jag fått ta så mycket av passivt "ingenting"att jag inte orkar mer.
Vill kunna förlåta och gå vidare, men det finns inget kvar. Bara en massa år av att försöka fixa något som inte fanns men som jag fortfarande trodde jag skulle hitta.
Och jag får väl skylla mig själv som inte såg och som fortfarande inte orkar ta ansvar. Men det står emellan att välja mig själv eller alla som jag bryr mig om, och jag vill inte vara helt ensam. Ändå är det precis det jag är.
Jag märker att jag gör eller säger någonting fel. Att jag reagerar på ett icke önskvärt sätt.
Jag blir ledsen och önskar att jag kunde stänga av mina känslor och bara hålla käften.
Men det är svårt när jag är trött och less på så mycket.
Från ett håll har jag fått ta så mycket av passivt "ingenting"att jag inte orkar mer.
Vill kunna förlåta och gå vidare, men det finns inget kvar. Bara en massa år av att försöka fixa något som inte fanns men som jag fortfarande trodde jag skulle hitta.
Och jag får väl skylla mig själv som inte såg och som fortfarande inte orkar ta ansvar. Men det står emellan att välja mig själv eller alla som jag bryr mig om, och jag vill inte vara helt ensam. Ändå är det precis det jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar