Sova sig...

Igår var en trött dag. Trött och frysig. Sov på förmiddagen. Sov på eftermiddagen. Sov halva kvällen. Sov hela natten. 

Getingsticket på benet är svullet och stort som en hand. Vet inte om det är det som spökar eller bara det faktum att jag klarat hela veckan utan att trötthetsdippa och fått hela smällen till helgen. 

Veckan har varit bra annars. Var på gymmet med tonåringen i tisdags och det var helmysigt! 

Jag är så nöjd med livet just nu. Tråkigt med tröttheten, men jag antar att det bästa är att lyssna på kroppen och ta det för vad det är. Det går ju över igen. 

Börjar iaf den här dagen med kaffe och ser fram emot kvällen när mina godingar kommer hem. 

Utmattad

Igår var en blähig utmattnings dag med tung andning, värk och tårar bakom ögonlocken. 

Förmiddagen funkade ändå hyfsat med lite egenhändigt rörmokande under diskbänken och en tur till affären. Värre på kvällen när jag skulle försöka slappna av. 

Som tur är har jag en älskling som förstår mig och kommer med kloka ord. 

Idag mår jag alldeles utmärkt igen. Dessutom lyckades mina insatser med rör och disknaskinsrengöring igår så idag har jag en fungerande diskmaskin igen. Underbart då jag diskat för hand hela sommaren. 

Ikväll ska barnen till pappa igen, men innan dess middag och färgning av dotterns hår. 

Skräp

Andra arbetsveckan gjord, barnvecka och vardagkaoset har erövrat mitt hem (framför allt då diskbänken).

Jag känner mig gnällig och trött och kroppen värker. Funderar över pengar, men det löser väl sig. 

Bekymrad över hur tonåringen mår emellanåt. Men det kanske mest beror på hur jag själv mådde i hennes ålder. 

Jag vet inte. Jag har så mycket att vara tacksam för. Ska ta mig en funderare över det sen. Men just nu ska jag nog blunda en stund till för när hjärnan säger "låg" som nu så är jag oftast bara alldeles för trött. Det är lördagmorgon, hunden har varit ute och jag får faktiskt sova en stund till...