Äntligen händer det saker!

Snart snart snart är lägenheten bara min och barnens!

Kommer äntligen ha ro och inspiration att rensa ut och göra i ordning, och jag behöver inte bry mig om vad någon annan tycker. Och framför allt så kommer jag äntligen kunna återhämta mig ifred. ♥

Funderar

Oroskänsla i kroppen. Tror mest att det beror på att jag inte gjorde mig av med rastlösheten jag kände igår. Och ett aningen högt sockerintag. 

Så idag blir det in till stan med Ryona en sväng, och sen får det bli PW med Puffen. ♡

Sen är det väl så, att när man börjar riva sina murar och går med öppet hjärta, så känner man sig mer sårbar. Och så är jag ju som jag är - otålig. Vill att allt ska hända nu. Men å andra sidan vet jag också att jag behöver mer tid för att bygga upp mig själv. 

Saker och ting händer när de ska, bara man fortsätter framåt. 

Dags nu att njuta av dagen!

Känslan när...

Finns så mycket jag skulle kunna psyka ur för just nu. Det kommer det alltid att finnas. Så jag väljer att låta bli. 

Är så otroligt tacksam för allt jag har som är bra. Mina underbara ungar - såklart. De är helt fantastiska. Mina vänner. För allt som finns där. 

Och jag är så jävla stolt över mig själv! För att jag äntligen börjar lära mig att hålla ihop mig själv. 

Jag känner mig osäker och stark på samma gång. Men jag tror det är det som är livet? 

Inget mer simma på land! No more playing safe! Nu gör jag det här på riktigt! Livet alltså.

Puss! ♥