Trött och ledsen på att bli dömd och missförstådd. Är på tok för naiv, jag har fattat det. Men jag är inte dum. Mitt förflutna ser bara annorlunda ut. Just nu är jag ledsen, besviken och en erfarenhet rikare.
 Det är lätt att ha åsikter om någon man inte känner. Och jag kan inte förvänta mig att alla ska bemöda sig att ta reda på vem jag är. Vad jag egentligen ville komma fram till var; att jag är den jag är och jag står för det jag gör. Jag tänker inte skämmas för mig själv en enda sekund till. Jag har tryckt ner mig själv tillräckligt genom större delen av livet… Om jag sårar någon annan genom att vara mig själv så gör det mig ledsen. Det är inte min avsikt. Men fan ta den som tror att jag skulle vara elak med flit!
Känner bara att jag har rätt att finnas jag med. Rätt att ha känslor. Rätt att våga tro på någonting. Rätt att chansa och att göra fel... Det gjorde jävligt ont att öppna sig och bli bränd, även om det bara var en kort stund.
Släpper det här och nu. Ny dag imorgon